msn

Varför lade man av med msn nu igen? Facebook-chatten som är så dålig för det allra mesta, och msn som faktiskt var smidigt och bra. Blev bättre vän med så många bra, känns som att man inte kan ta upp ett chattfönster för en slumpvist vald person (fast egentligen såklart inte slumpvist vald överhuvudtaget, i själva verket väldigt nogrannt vald och i förhand uttänkt vad man skulle skriva (som om det inte är så nu när jag skriver till någon, i minsta grattishälsning)) och säga MEN GUD GILLAR/HATAR DU DET (fast egentligen visste man, för man hade sett det på bdb eller lunarstorm eller kanske på den där lilla msn-statusen man hade) DET GÖR JU JAG OCKSÅ JÖSSES BÖRJADE NÄSTAN TRO ATT DET BARA VAR JAG GUD VAD SKÖNT ATT HA HITTAT NÅGON ANNAN.
Minns att man kunde ha olika kategorier, och att jag ett tag hade "De bästa <3", "Vänner", "Gransnäs", "Hoggy" och "Andra". Haha, så himla typiskt fjortonåriga Annie att ha en "andra"-kategori för de jag inte tyckte lika mycket om. Så full av hat jämt och ständigt.
Mikaela hade G, VG och MVG. Också himla roligt tycker jag.
Minns känslan när man flyttade över någon från "Vänner" (eller från Gransnäs-eller hoggykategorin) till "De bästa <3" och hur fint det kändes, eller hur hemskt det kändes att göra det motsatta. Fast ibland kändes det skönt att göra det också, för även om de inte såg kändes det lite som ett Haha! i deras ansikten. Ett Där får du, dra åt helvete, du är inte så nära längre
.
Överlag det här behovet man hade att kategorisera när man var lite yngre. Kompislistor och kärlekslistor och hatlistor och allt vad det var. Tycker förvisso att listor är rätt roliga nu också, men aldrig aldrig aldrig att jag hade kunnat bestämma ettan på en kompislista, göra en kärlekslista överhuvudtaget (möjligtvis en de-här-vill-jag-hångla-med-lista), och en hatlista hade känts väldigt jobbigt just för att (och förlåt, tycker det här är en så löjlig sak att säga men) hata är ju ett så väldigt starkt ord, och vilka skulle bli okej att sätta där egentligen?
.
PS. Om en vecka och två dagar flyttar jag till Spanien - herrejössinamig som min mormor skulle säga. Vem blir min rumskamrat? Hur kommer lägenheten se ut? När kommer jag komma hem en lördagkväll (sent hoppas jag) och vad kommer jag äta till frukost?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0