.

tom tom tom tom tom tom tom tom så oändligt jävla tom

charmeleon

PLAYR KRÅNGLAR 
->
jag kan inte spela pokémon.
 
Mitt liv förlorar plötsligt den lilla gnutta mening det faktiskt har haft. Jag har inte fångat alla än ju! Långt ifrån! Har bara fått tre sköldar, jag är långt ifrån klar.
 
 
 
(fan vad jag är patetisk)

nklxfnkcnkxlkxnclk

Jag avskyr när folk lägger sig i mina angelägenheter. 
Avskyr det så oändligt mycket.
Ingen har någon jävla rätt att säga åt mig, eller ens ge mig hintar på, vad jag ska och inte ska göra för, åh det låter så omoget och inte vuxet överhuvudtaget, jag är vuxen.

Våga inte ens säga åt mig vad jag ska göra. Ingen har någon som helst rätt överhuvudtaget att bestämma över mig - inte någon kompis, inte inte någon familjemedlem, inte någon lärare eller klasskamrat, inte Pete Doherty eller Super Mario eller ens fucking Jesus har rätt att säga till mig gör ditt, gör datt. 

För mig har ingen rätt att bestämma över någon annan eller se på något någorlunda privat som är dennes om man inte får tillåtelse till det. (Undantag såklart om beteendet verkar såra denne eller någon i dess omgivning.) Man kan fråga om det, be på sina bara knän, men får man ett nej ska man acceptera det och gå vidare med sitt eget liv. 
.
.
.
.
.
.
fan vad det ska bli skönt att flytta.

över

vi sitter på verandan, lyssnar på säkert! och dricker vin direkt ur flaskan. det är sista kvällen vi träffas, pratar och det känns så jävla bisarrt att jag inte ens kan inse det.
skrattar nästan åt det groteska som är verkligheten, 
och det regnar och båda två skrattar lite och säger att herregud det här är det mest dramatiska jag någonsin har gjort 
nu har han åkt, jag kommer inte prata med honom igen (för det har vi bestämt) och det gör så förbannat ont

städ

Gudars skymning vad tråkigt det är att städa. Men får ju sorgligt finbesök för ett litet tag så är så illa tvungen att städa upp det allra värsta.

Hoppsansa vad trist (inte med finbesöket då, utan med städet och att reda ut lite jobbigheter)
Idag har jag träffat Mikaela - det var fint i alla fall. Kollar på Eva och Adam, Stockholm boogie, snackar och har det allmänt fabulöst.

.

och vi säger inte särskilt mycket
men vi gör det bra
 
 
 
 
 
 
(är det inte någon som är sugen på emmabodafestivalen? tycker det vore tvärnice nämligen, man har ju hört att den ska vara trevlig)

RSS 2.0