snart
vågar knappt skriva att jag är färdigpackad, för det är jag verkligen inte.
Men det syns, det märks, att det närmar sig färdigpackat.
och det spritter i hela kroppen i takt med att rummet blir allt tommare, väskan blir allt fullare och de vänner jag sagt hejdå till blir allt fler.
Kommentarer
Trackback