baraba

oc jag bara gråter

och gråter 

och gråter

säger hejdå till vic och människor kommer fram och frågar vad som har hänt och vi säger ingenting fastän båda gråter och ALLTING har hänt.

och nu ska jag snart lämna allting som fått mig att få mig bra, att komma ut allt det här tonårsmörka. 

och jag säger hejdå till en av mina bästå genom att brita ihop och vi säger MEN SÄGER SKYPE FINNS JU, och det gör det ju, men att träffas någon varje dag är inte samma sak som att ha någon att krama när allt känns svårt eller lätt eller komplicerat och vad-fan-jag-gör-jag-nu-för-visst-flörtade-han-väl-lite-med-mig-ändå?

jag vet inte vad jag ska göra,

jag är helt förstört. 

jag gråter och gråter och gråter och fastän jag vet att jag har så jävla fina vänner - som först¨r lika bra - att komma tillbaks till gör det så jävla så ONT.