baraba

Den trettioförsta mars spelar Peter Doherty i Göteborg och jag är inte i Sverige ens en gång.
Är istället i Spanien med spanskagruppen, vilket såklart ska bli fantastiskt kul.

Men det gör liksom lite ont, för jag har aldrig sett honom

och han är ju så fantastiskt fabulös.

Och när jag var femton dunkade ju mitt bräckliga tonårshjärta så abnormalt hårt för honom - det sitter liksom kvar lite.

<3

dags att pluggeliplugga psykologi, tjao dårå