så
alla skriver att alla deras tankar går till Boston just nu (och eftersom en av mina väldigt nära vänner sedan så-länge-jag-kan-minnas tillbaks är där blev det ju en särskild chock).
senaste jag hört så har tre personer dött och runt 140 blivit skadade.
det är såklart så jävla, jävla förfärligt vad som hänt där. sånt där ska inte få hända, aldrig någonsin ska sådant hända och det är så otroligt sjukt att någon kan få för sig att det är en bra idé att placera två bomber någonstans bara för att döda. så sjukt och man vill bara VARFÖR HUR FAN STÅR DET TILL I HUVUDET NÄR MAN GÖR SÅ DÄR? men det vet man ju, att det står alldeles knäppt till i huvudet. det finns inget annat svar.
och det finns inga ursäkter, inget som gör det okej, ingenting bra som människorasen har gjort kan väga upp sådana här grejor.
men
världen är förfärlig. på riktigt.
och jag tror det är viktigt att komma ihåg att det här är långt ifrån det enda hemska som har hänt ens inom de två senaste dagarna. så mycket sker jämt som kanske inte är riktigt lika hemskt men som är vidrigt ändå och det är viktigt att lite tankar går dit också. för det är också så sjukt att sådana här vidrigheter sker nästan varje dag på andra håll i världen men bara för att det inte händer varje vecka i USA (och det är en sådan himla tur, för egentligen ska ju sådant här aldrig få hända) går alla tankar dit även fast Amerikatt faktiskt när det kommer till kritan inte är särskilt nära.
Och utan att gå ner oss totalt tycker jag ändå att vi kan tänka på några andra hemska grejor som vi också ska ha sympati för. Det är så tragiskt att bara för att något händer varje dag blir det inte längre värt att skriva om, och det är så tragiskt att den sjätte artikeln på aftonbladet.se är att Kim Jong-Un var med i en Grease-musikal när han var på äventyr på andra håll i världen.
I Iran skedde det idag en jordbävning, åtta på Richterskalan och hundratals människor dog.
Det är kanske ett atomvapenskrig på g och Nordkorea är en förfärlig, förfärlig mörk och överkontrollerad stat som behandlar sina medborgare som avfall.
I Danmark har de ett program som går ut på att två män sitter och bedömer nakna kvinnokroppar och inget mer än så och vet ni, världen är faktiskt inte så jävla jämställd.
I Sydamerika, Asien, Afrika, överallt blir människor kidnappade och hotade till döds varje dag, för att deras regering vill få ut någon typ av information om offret själv eller någon av dess närmaste.
I Ghana har en guldgruva kollapsat och åtminstone 16 människor har dött.
I Somalia har armén erkänt sig skyldiga till att för några dagar sedan attackerat de största byggnaderna i huvudstaden, vilket har dödat åtminstone 16 människor det också.
etc
etc
etc
Och bara för att det händer i väst så blir det så mycket STÖRRE och det är så konstigt att många inte tycks bry sig alls när det händer någon annanstans, eller i någon annan tid (hur flera inte verkade veta vem Thatcher var nu när hon dog äcklar mig, framför allt de britter som inte visste. Skäms.).
Någon jag känner läser inte tidningar för att det är mest tråkigheter och de viktigaste nyheterna når fram ändå. Och det är givet att vi inte bara kan vara ledsna för andras skull hela dagarna, men det är också givet att vi inte kan låtsas leva i någon slags värld där vi tror att den främsta nyheten som når fram är det enda viktiga som har hänt.
Världen är vidrig och den är vacker. Händelser på den här nivån av vidrighet kommer hända igen och igen och igen och miljoner gånger till, men det är också så att barn kommer födas miljarder gånger och krig ta slut tusentals gånger till och diktatorer störtas och människor återförenas med sina familjer och mediciner mot dödliga sjukdomar hittas och kärleken kommer segra och mirakel kommer ske.
Så många tankar till alla som drabbats markant av vad som har skett i Boston nu. Jag hoppas verkligen, verkligen att de får tag på den skyldige och jag hoppas hen får psykisk vård, ett straff som heter duga och att det här inte leds till något mer illa.
Men också tankar till alla andra som har större problem än ett brustet hjärta eller lever på en burksoppa och ett äpple per dag - till de som har drabbats av brott, sjukdomar och död framför allt.
Ta hand om er och varandra, för minsta lilla problem och för största.
(Jag hoppas att ni inte tycker jag lät okänslig nu. Fick så klart alldeles ont i hjärtat när jag hörde vad som hade hänt - mer ont än när jag hörde om jordbävningar och sådant, jag vet inte riktigt varför, - och menar så klart inte att bara för att man uppmärksammar det här särskilt mycket betyder att man skulle vara ignorant eller inte bry sig om något eller någon annan. Egentligen är ju det viktigaste att man är medveten om något och känner sympati för någon annan än sig själv.)
